Om att vara ödmjuk

Idag ska jag lära Märta en av livets väsentligheter. Att man kommer långt på att vara ödmjuk. Det gäller både tvåbenta och fyrfotingar. Målet är att hon ska be sin tvåbenta motsvarighet (i det här fallet mig) om att få saker. Syftet är att förstärka mitt ledarskap och därmed förbättra vårt samarbete. Sådant kommer inte gratis.

Hur ska vi då göra för att åstadkomma detta? Min inledande strategi innebär att göra Märta uppmärksam på något jag har som hon vill ha. Det måste vara något som hon vill ha riktigt mycket (åh vad bra det hade varit med Lönnebergaskinka här). Därefter ska jag hålla det i handen utom räckhåll för henne och först när hon söker min ögonkontakt får hon det. Vi får se hur det går!

Det här med hundkurs som Emelie skrev om tror jag är bra. När Märta blivit lite större ska hon också få gå. Det viktiga för oss är att Märta fungerar i vardagen. Vi vill ta med henne på långa promenader och att hon ska gå fint i kopplet, vi vill ta med henne på restauranger, caféer och i affärer och så vill vi att hon ska känna sig trygg med att lämnas ensam i några timmar. Mina förväntningar på att gå hundkurs med henne är främst att förbättra vår kommunikation och relation. Men jag har som sagt tjuvstartat lite :)



Man ska fråga. Man kan faktiskt få.

 
//Helene


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

froknarnafalun.blogg.se

Emelie och Helene, bloggar om det mesta!

RSS 2.0